Hej mamma! Hej pappa!

Det har varit väldigt mycket upp och ner på sistone. Jag vet varken ut eller in. En del av mig vill bara hem, nu genast. Jag vill ta min bil, mina kläder och Käjkos och bara köra hem. Jag saknar er så mycket, och det är jobbigt nu. Men samtidigt så vet jag att det här är något jag måste ta mig igenom, att jag kommer ha hemlängtan ibland och att det kommer vara tungt då och då. Det hör till. Jobbet tär på mig nu, men jag kämpar på. Jag har nu bestämt mig för att på riktigt börja leta efter nya jobb, och om jag ger mig fan på det så vet jag att det kommer dyka upp något i sinom tid. 

Så det är en jobbig period, men jag kommer ta mig igenom den, för jag vet att jag vill och kan. Vad vore livet utan lite bajs i truten då och då liksom? Tugga och svälj, och sedan kanske man har turen att få skölja bort den vidriga smaken med vatten efter man stått ut med det.